Extraljus

Allmänt

Extraljus kan definieras som ”Lykta för att förstärka befintlig huvudstrålkastares helljus”.

I Sverige är det samma regler som gäller för eftermonterad extraljus (lykta/belysning/strålkastare) som gäller för originalmonterade helljusstrålkastare.

I regelverken i Finland kallar man extraljusen för ”extra helljus”, som är en bra benämning.

SEV Marchal Fantastic 662 – 762 – Credit to e-bay UK. Favoriten av extrabelysningen på 1960-talet. Kunde även förses med gula glödlampor.

Grunderna i regelverket för extraljus är:
Föreskrifter nr 48 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på installering av belysnings- och ljussignalanordningar Tillägg 47: föreskrifter nr 48 Ändring 4. 11 juli 2008.

Vi har i Sverige ett nationellt undantag från några av de europeiska reglerna för belysning/strålkastare vad gäller ljusintensitet (referenstal), antal armaturer (extraljus) och provning vid kontrollbesiktning.

Reglerna för extraljus är väldigt liberala. Möjligen finns det hos myndigheterna en viss förståelse för att många bilister i norrlandslänen och på landsbygden behöver bra belysning för att i god tid observera renar, älgar, rådjur och vildsvin och undvika olyckor.

Anmärkning: Vi har i Sverige även ett annat nationellt undantag. Det gäller TPS, Tire Pressure Sensors (avkännare av däcktryck) som inte är ett lagkrav och inte heller kontrolleras vid besiktning. 

Ljuskällor  

Ljuskällorna i hel-, halv- och dimstrålkastare och även extrastrålkastare ska ha utbytbara ljuskällor. S.k. Sealed Beam armaturer är inte tillåtet i Europa. (Se bilaga 10 i https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:323:0046:0152:SV:PDF)

Orsaken är, att det är enklare och billigare att få tag på en ”glödlampa” än en komplett armatur med ljuskälla, reflektor, och glas sammanbyggt i en enhet. Väl fungerande Seled Beam lyktor på äldre US-bilar, brukar passera den årliga kontrollbesiktningen i Sverige utan problem.

De förekommande ljuskällorna i extraljus:

  • Glödtråd – volfram. 2600 – 2700 K
    Tar vi även med skyltbelysning och andra effektsvaga belysningar på en bil så används glödtrådslampor i många olika applikationer. Dock inte i moderna huvudstrålkastare och extra belysning.

  • Halogen. 2700 – 3000 K
    Betydligt ljusstarkare än föregångaren glödtrådsbelysning. I den något ålderstigna svenska bilparken är H4 lampor den dominerande typen av lampor för hel- och halvljus.

  • Xenon. 4300 – 6000 K
    En gasurladdningslampa som ger ett blåvitt kliniskt ljus. Längre livstid än Halogen. Ger en viss fördröjning vid tändning.


    Xenon kallas även HID High Intensity Discharge, då urladdningen sker i gasen xenon.

  • LED – Light Emitting Diode, lysdiod. 5000 – 6000 K
    Ljusdiodbelysning. Hög ljusintensitet. Dagsljusvitt sken. Startar direkt med full effekt och har låg effektförbrukning. Lång livslängd.

Man kan se uppräkningen av ljuskällor uppifrån och ner, från Glödtråd till LED, som teknikutveckling och en rangordning av ljusutbyte, livslängd och prisnivå.

Tog också med färgtemperaturen i K för att ge en uppfattning om hur man uppfattar ljuset. De som håller på med inredning brukar använda begreppet Varm vitt för 2200 – 3300 och Kallvitt för 3300 – 5500. Dagsljus är 5500 – 7000 K.

Bi-Xenon då? På grund av Xenonlampans tröghet vid tillslag väljer biltillverkare olika tekniska lösningar med en konstant tänd Xenon-lampa. Avbländningen kan ske genom att en liten skärm begränsar ljuset vid halvljus. Andra lösningar är att komplettera med en halogenlampa för helljus. Konstruktionen brukar ges olika namn, som bland annat bi-xenon.

En bra broschyr från Philips om ljuskällor och belysning på bilar: https://stormcdn1032.azureedge.net/20fa3d3b-d447-47a8-86d6-4547cda727e9.pdf

Effektivitet och livslängd

Lumen (lm) är den ljusmängd som en ljuskälla avger totalt i alla riktningar. Candela (cd) är ljusemissionens styrka i en definierad riktning. Lux (lux) är antalet lumen som ljuskällan ger på en yta av 1 kvadratmeter. En intressant förhållande är lumen per watt, lm/w förhållandet som anger hur stor effekt (w) som måste tillföra ljuskällan för att få en viss ljusmängd.

Typ av ljuskälla

Lumen per watt (lm/w)

Livslängd i timmar (h)

Glödtråd

15

500 – 600

Halogen

20 – 38

1000 – 2000

Xenon HID

75 – 85

2500 – 3000

LED

90 – 100

35000 – 50000

Av tabellen framgår att LED är den ljuskälla som ger mest ljus och även har den överlägset längsta livslängden.

Ytterligare förklaringar och ljuskunskap i allmänhet finns i en liten och mycket pedagogisk folder från Osram: https://www.masterlite.se/images/pdf/OSRAM-Lilla-Ljusboken-2013.pdf 

Märkning

Allt som monteras på en modern bil är reglerat på något sätt. Reglerna kan vara:

CE märkning

Märkningen utförs av tillverkaren

CE står för Conformité Européenne. Märkningen innebär att tillverkaren garanterar att produkten uppfyller EU:s miljö-, hälso- och säkerhetskrav enligt gällande EU direktiv.

Märket ska vara högre än 5 mm synligt , lättläst och beständigt.

CE produktmärkningen gäller för Europas inre marknad. Fram till 2009 fanns en EG-reglering. EG = Europeiska gemenskapen.

Det är inte tillåtet att sätta på CE-märkning på produkter som inte är med  på EU kravlista på produkter som måste vara CE-märkta.

E-märkning

Utförs av en ackrediterad provningsanstalt

Extraljuset ska sedan 1 januari 2005 vara E-märkt. Märket är ett versalt E och ett nummer inskrivet i en cirkel. Siffran talar om i vilket land E märkningen är utförd och godkänd.

Tidigare användes i Europa ett litet e som godkännande märke på belysningsarmaturer för fordon. Sedan bestämdes av UN att det Europeiska systemet var så bra, att det skulle tillämpas globalt, men märket skulle nu vara ett stort E. Då anslöt sig EG till dessa regler och har i dag ett stort E som märke.

Proceduren för E märkning för strålkastare till motorfordon finns här på svenska: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=OJ:L:2010:177:FULL&from=GA 

Internationella som UNECE, E-märkning. UN = United Nations. Märkning och funktion för fordonsbelysning. För huvudstrålkastare gäller Regulations No. 112 https://unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r112r1e.pdf

Här beskrivs provningen, teknisk märkning och koden för landet där provningen utförts.

Exempel på märkning

Exempel 1: Bosch Light Star Xenon

På glaset: E9 11013, A 02, DR 01 och 37,5.

E9 = CE provad i Spanien. 11013 = Provningsprotokollets arkivnummer. DR = D, Xenon – R, Helljus. 01 = Ändringsnummer. 37,5 = Referenstal

D = gas-discharge light source Xenon HID

Exempel 2: IPF 940 LED

På kartongen: RoHS, IP 68

RoHS = Enligt EU-direktivet 2002/95/EG om tungmetaller och flamskydd. IP 68 = 6, dammtät 8 tryckvattentät.

På glaset: E6, 0429, HR 01 , 27,5 

E6 = CE provad i Belgien. 0429 = Provningsprotokollets arkivnummer. HR = H, LED – R, Helljus.  01 = Ändringsnummer.
27,5 = Referenstal

H = Halogen or LED

Transportstyrelsen

Det är Transportstyrelsen som sedan 1 januari 2009 svarar för frågor och bestämmelser som rör trafiksäkerhet. De meddelar sina regler genom TSFS, Transportstyrelsens författningssamling.

Ofta harmoniserade med andra länder inom EU. Som Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. https://www.transportstyrelsen.se/tsfs/TSFS%202013_63.pdf

” Myndighetens uppgifter rör trafiksäkerhet för vägtrafikluftfartsjöfart och spårbunden trafik samt registerverksamhet inom samma områden. Tidigare har dessa frågor behandlats i olika myndigheter för respektive trafikslag”. Texten lånad från Wikipedia.

Vad är referenstal?

I Sverige används inte referenstal som någon övre gräns för ett fordons belysning.

Referenstal är en sifferangivelse som beskriver vilken maximal ljusstyrka en strålkastare levererar. Av två strålkastare har den med högst referenstal högst ljusstyrka. Referenstalet anges på linsen (vanligtvis nära godkännandemärket) på strålkastarna.

Mätmetoden och beräkningen av referenstalet framgår av UNECE reglerna No.112 sidorna 18 och 19. 6.3.3.1.2. ska referenstalen (Im) avrundas till: 7.5 – 10 – 12.5 – 17.5 – 20 – 25 – 27.5 – 30 – 37.5 – 40 – 45 – 50.

Referenstal används för att bestämma (reglera) ett fordons totala tillåtna ljusstyrka, för att inte den ska upplevas störande av medtrafikanter. Exempelvis ger två extraljus med referenstal 37,5 och huvudstrålkastare med H4 lampor 2 x referenstalet 12,5 totalt 100 i referenstal. 100 är gränsen för maximal tillåten ljusstyrka i många länder i Europa.

Sverige har dock ett nationellt undantag för högsta tillåtna ljusstyrka. Dock ska all belysningsarmatur vara E-märkt.

Att det i dag finns extraljus med referenstal 50 bör ses som ett sätt att sälja bra belysning i länder där inte begränsningar med referenstal tillämpas, exempelvis som i Sverige.

OBSERVERA. Referenstal över 100  och mer än två extraljus gäller i Sverige. 

Hur hög effekt får man ha?

Inte reglerat i Sverige.

En ljuskällas elektriska effekt anges i SI-enheten W (watt).

Hur många lampor?

Inte reglerat i Sverige.

Halt Polizei

Tyskland

I Tyskland gäller (2015) för personbilar 2 eller 4 strålkastare totalt (2 huvudstrålkastare och 2 extraljus) och max referenstal 100. Max antal samtidigt tända extraljus är två.

Lastbil 3,5 till 12 ton får ha max 4 helljus inklusive extra strålkastare.

Lastbil över 12 ton, får ha max 6 helljus inklusive extra strålkastare.
Den totala belysningsstyrkan vid helljus får inte överstiga referenstalet 100.

Lastbil över 12 ton:

Högst fyra helljusstrålkastare får vara tända samtidigt! Om till exempel fyra strålkastare på taket ska lysa måste standard helljuset kopplas bort.

Extraljusen ska vara monterade i par. Udda antal extraljus, som 1 eller 3 eller 5 är förbjudet.

Det tyska regelverket för motorfordon finns här: https://www.lkw-auskunft.com/info/scheinwerfer.html

Lastbilar i Tyskland

Här är en bild från företaget Hella som beskriver vad som gäller för lastbilar över 12 ton.

blog.truckscout24.com.de Credit to Hella

 A/F = Halvljus/helljus
F = Helljus och/eller extra ljus
N = Varselljus
X = Inte tillåtet

Dekorations- och dagsljuslampor

Får användas som varselljus i Sverige om de är rätt placerade, är rätt antal och rätt inkopplade. ECE-R48 § 6.19.1

Många extrabelysningar har någon form av effektsvag dekorations- eller dagsljusbelysning. Kallas ibland även angel eyes och även DRL, daytime running lights. De kan användas som varselljus om de är E märkta och är rätt monterade!

Anvisningarna finns i TSFS 2013:63, 21 Kapitlet, Belysning m.m. Belysningsinstallation, Installationskrav 57§, sidorna 134 – 135.  https://www.transportstyrelsen.se/tsfs/TSFS%202013_63.pdf

Här är en bild från företaget Osram som visar vad som gäller för personbilar i Tyskland.

Här finns en bra folder från Hella om alla typer av belysning på fordon med referenser till ECE reglerna: https://www.hella.com/truck/assets/media/673_Legal%20Requirements_Brochure_HELLA_SE.pdf