Jeepdunken

En välkänd plåtdunk

Jerrycan 1943 Nirona-Werke Beierfeldt. Courtesy of Tradera and zitadelle

En plåtdunk för drivmedel, eller för vatten, som på tyska kallades för Wehrmacht-Einheitskanister.  De engelskspråkiga soldaterna under andra världskriget kallade dunken för Jerrycan eller Jerrican. I engelsk litteratur förekommer  även särskrivningen Jerry can och Jerri can. På svenska kallas den för Jeepdunk. I andra nordiska länder kallas dunken för Jerrykanne eller Jerrykanna.

Svenska försvarets jeepdunkar

Första generationen

Genom försvarsbeslutet 1942 började en, minst sagt, rejäl upprustning av den svenska försvarsmakten. 755 miljoner per år, satsades på försvaret vilket motsvarade 4,6% av BNP. (2015 var Sveriges försvarsanslag 1,1% av BNP). Under 1944 började anskaffningen av materiel till armén genom Kungliga Arméförvaltningens Tygavdelning (KAFT). Organisationen verkade under tio år.

Efter krigsslutet 1945 köptes mängder av överskottsmateriel s.k. surplus-materiel in till det svenska försvaret. Från Tyskland kom bilar, haubitsar, ekoradio (radar), radiostationer, handeldvapen och till flygvapnet engelska och amerikanska flygplan. Med flygplanen kom flygbas-materiel och där ingick även engelska och amerikanska jeepdunkar.

Bland inflödet av armémateriel från Tyskland kom även bränsledunkar. Alla produktionsresurser för krigsmateriel i Tyskland hade inte försvunnit med krigsslutet. Enklare materiel som bränsledunkar kunde och fick tillverkas. Tysklands valuta och ekonomi var helt kaputt. Produktion, som kunde leda till att det kom in utländsk valuta till landet gynnades och stöttades av ockupationsmakterna.

Jerrycan previously used in the Swedish army. Credit to Swedish Army Museum. INV 126782.

Den röda dunken är tillverkad 1942 av företaget MNS – Metallindustri GMBH Werk Neunkirchen Saar. Efter kriget fanns Saar-området i den franska zonen och blev 1957, som Saarland en del av förbundsrepubliken Tyskland. Företaget finns kvar och tillverkar idag bl.a. katalysatorer till bilar.

Andra generationen

Swedish Defense’s Jerrycan markt Three Crowns and 1952. Credit to www.hobbyhistorica.com/battlefield-finds/kannisters

Det lilla riksvapnet, tre kronor utan sköld, började troligen användas som ägarsymbol på svensk försvarsmateriel redan under medeltiden. Den har använts på vapenmateriel, men också då samma pryl kunde köpas av privatpersoner. Stöldbegärliga saker som märktes med tre kronor var knivar, kikare, kameror, klockor, kompasser, ficklampor, batterier, verktyg, husgeråd, skor, kläder, seldon, bildäck, elektronik, sjukhusmateriel och hundra tusentals andra artiklar och förnödenheter.

De första jeepdunkarna i Sverige fanns bara inom försvaret och en privatperson som hade en sådan hade uppenbarligen stulit den. Det var lika säkert som om privatpersonen hade ”ägt” en kanon eller stridsvagn. På 1950-talet fanns dunkarna att köpa på den civila marknaden och försvarets dunkar fick nu tre kronor i pressningen. Även andra svenska myndigheter som statens järnvägar, televerket, civilförsvaret och vattenfall började använda jeepdunkar.

Jerrycan previously used in the Swedish army. Credit to Swedish Army Museum. INV 108691.

Den gröna dunken kan vara tillverkad av företaget Sandrik (Szandrik) i Hondrusa-Hamre, Slovakien. Nertill på dunken på bilden finns den inpressade texten Sandrik i versala bokstäver. De märkte inte sina dunkar med årtalet för tillverkningen.

Efter 1945 fanns företaget Sandrik i Tjeckoslovakien och namnet Sandrik användes då som namn för en grupp nationaliserade företag inom området plåtmanufaktur. Dunken är troligen tillverkad efter 1945 och tillverkad av någon av dessa fabriker i Tjeckoslovakien. I Hondrusa-Hamre finns i dag ingen tillverkning av dunkar.

Tredje generationen

Arbetet med materielanskaffningen till armén skedde från 1954 genom Kungliga Armétygförvaltningen (KATF). Efterhand som förbanden började motoriseras i Sverige, så var ett av uppdragen anskaffning och standardisering av bränsledunkar. Modellen som valdes var den väl beprövade tyska modellen. Beteckningen och benämningen på dunken är inte känd. Den var troligen märkt med i plåten inpressade tre kronor, tillverkningsår, 20 liter, KATF och en femsiffrig Tygmaterielbeteckning.

Sedan 1968 sker anskaffningen av materiel i den för försvarsgrenarna gemensamma organisationen Försvarets Materielverk (FMV). I dag är FMV en självständig civil myndighet.

Bränsledunk M7063-001000. Courtesy of Krister Lihden

Dunken på bilden har M-numret angivet med en klisterlapp. Bilden är lånad med tillåtelse från http://krister.lihden.com/

Dunken som används inom försvaret har beteckningen M7063-001000 och den har benämningen Bensindunk. Mer information om M-nummer finns här: https://www.fmv.se/Global/Dokument/Verksamhet/Teknisk%20Information/Grund%20och%20F%C3%B6rvaltningsdata%20-%20GoF/FM%20M-kod.html#jM7063

M70              Förpacknings- och förvaringsmateriel
M706            Damajeanner, dunkar, flaskor, hinkar
M7063          Damajeanner, dunkar
-001000         Bensindunk (Engelsk benämning Petrol Can)

Först i Tyskland

Enligt uppgörelserna i Versailles 1919, d.v.s. efter första världskriget, var Weimarrepublikens (Tysklands) landsstridskrafter Rikshären (Reichsheer) begränsad till en storlek på 100000 man. Trots att de var förbjudna att ha större militära resurser, började de 1935 bygga upp, en för den tiden ultramodern och enorm krigsmakt med fordon, flygplan och fartyg och radiokommunikation som taktisk och operativ grund. Den var helt utformad för snabba och överraskande anfall. Operationerna kom att kallas för blixtkrig (Blitzkrieg).

Bundesarchiv_Bild_101I-186-0166-02A,_Russland,_Treibstoff-Nachschub

För mekaniserade förband med stridsvagnar och bilar är distribution och hantering av drivmedel en avgörande faktor för förbandens snabbhet, kapacitet och uthållighet.

Wehrmacht-Einheitskanister von 1941, Hersteller NIRONA

De trekantiga 20 liters bränsledunkarna, som tyskarna använde under första världskriget var inte lämpliga. Den var svår att i stora antal stapla, hantera, och frakta. Något bättre måste snabbt fram.

Projektledaren

Friedrich Wilhelm Holzhäuer (1902 – 1982) Credit to forum.valka.cz

Ledaren, för att ta fram de nya bränsledunkarna var Friedrich-Wilhelm ”Fritz” Holzhäuer (1902 – 1982). Han tillhörde pansartrupperna och blev befordrad till hauptmann (kapten), 1 februari 1935. Han blev i april 1935 överförd till pansartruppernas prov- och försöks-avdelning i Döberitz, väster om Berlin. När utprovningen av den nya bränsledunken skedde 1936 var han chef för avdelningen WaPrüf 6 (Waffenamt Prüfwesen 6, Abteilung Panzer- und Motoriserung, OKH). Efter en karriär inom pansartrupperna blev han i krigets slutskede, 20 april 1945, befordrad till generalmajor. Han avtjänade efter kriget två års internering i England.

Första tillverkarna

Arméstaben, OKH, begärde under 1935/36 in förslag från två tyska företag på en ny bränsledunk. De frågade bl.a. karosstillverkaren Ambi-Budd Presswerk i Berlin och tillverkaren av bränslebehållare, Müller & Co i Schwelm.

Schwelmer Eisenwerk Müller & Co 1905
Ambi-Budd Presswerk. Credit to Automotive Intelligence

Müller & Co var ett företag i Tyskland, som under 1930-talet tillverkade påbyggnader till lastbilar för transport av drivmedel och andra vätskor. De hade lång erfarenhet av tillverkning av bränslefat. Deras kompletta namn var Schwelmer Eisenwerk Müller & Co AG i Schwelm. Företaget fanns i Westfalen i den sydöstra delen av Ruhrområdet. De tog  1936 patent på den gaffellåsning av locket, som användes på den nya bränsledunken. Det var deras konstruktör Vinzenz Grünvogel (1905–1977), som hade lämnat in patentet. Han medverkade i utformningen av den 20 liters Wehrmacht Kanister, som blev antagen som standard för krigsmakten och senare även av SS (Schützstaffeln som senare blev Waffen-SS).

Gaffellåsningen brukar på engelska kallas camlock.

Armén i Tyskland märkte sin utrustning i början på 1930-talet med Heer (Hären= Armén) och senare, från 16 mars 1935 även med Wehrmacht (Försvarsmakten) om utrustningen även användes av, Kriegsmarine och Luftwaffe.

1 augusti 1936 beställde OKH en första serie på  20 000 bränsledunkar av Ambi-Budd Presswerk i Berlin och Müller & Co AG i Schwelm.  Efter mycket omfattande laboratorie- och fältprover godkändes dunken.

Bränsledunken infördes genom Arméstabens allmänna meddelande: Allgemeinen Heeresmitteilung (AHM) Nr. 324  från 8 juli 1937.

Müller & Co började i september 1938 tillverka s.k. 20 liters Wehrmacht Kanister. Under de efterföljande nio månader tillverkade de ca 580000  dunkar. Priset per dunk var ca 8,50 RM (Reich mark). Det var som mest över 20 företag och verkstäder, som samtidigt och med mycket hög arbetstakt tillverkade behållarna. Tillverkning skedde även från 1941 i annekterade länder som Österrike och Slovakien. Under perioden 1937 – 1945 tillverkades flera miljoner dunkar för drivmedel och vatten.

Operativ användning

Dunkarna användes, som komplettering till det bränsle som fanns i fordonets standardtank. Under motormarsch byttes en tom dunk mot en full dunk vid bränsledepåer och tankningsplatser. Beroende på fordonets drivmedelsåtgång och planerad körsträcka kunde det, på bilar och stridsfordon, finnas ett stort antal dunkar med både drivmedel och vatten.

Bundesarchiv_Bild_101I-782-0016-34A,_Nordafrika,_Halbkettenfahrzeug_mit_Pak

Konstruktion och funktion

Dunken består av två formpressade delar med runda hörn och inpressade förstyvningar. Den första generationen dunkar hade pressningen som ett X på båda sidorna och senare generation även en rektangulär inpressning i mitten på krysset. Genom de två plåtdelarnas form är den sammanfogande svetsning infälld och skyddad vid uppställning och transport. Pipen, som är fastsvetsad på den ena av halvorna har en kant, som gör att behållaren kan användas utan tratt eller förlängningspip. Locket öppnas och stängs med en ledbar hävarmsgaffel och är tätad med en gummipackning.

Brose und Co Metallwerk Max Brose und Co. Coburg 1938. Credit to forums.g503.com

När dunken är fylld finns en kavitet (luftficka) ovanför vätskeytan som är till för att utjämna vätskan utvidgning av värme. Luftfickan i kombination med bränslets låga densitet gör att dunken flyter i vatten. Det inpressade X:et i plåten på sidorna, gör att dunken vid en tryckökning  upp till 5 atö kan volymutvidgas ca 6 liter utan att läcka. Ett mindre rör som mynnar i pipen leder till luftfickan och gör att behållaren tillförs luft då vätskan hälls ur. Röret till luftfickan, som gör att vätskan kan hällas ur utan ”klunkar” fanns inte i de tidigt tillverkade dunkarna. Röret fanns senare som runt rör och även som ett ovalt rör beroende på tillverkare.

Behållarens insida är täckt med ett lager av konstharts (plast) för att hindra läckage och rostbildning.

På de dunkar som levererades 1938 från Brose und Co Metallwerk – Max Brose und Co. Coburg finns märkning Heer, där det på  dunkar från andra tillverkare står Wehrmacht. Dunkarna saknar också den inpressade rektangeln (90 x 110 mm) på dunkens sidor, som kom 1939.  Dunkar från Brose und Co Metallwerk hade i det senare utförandet, med en rektangel på sidorna, även texten Wehrmacht.

Industrikoder

Leverantörer till  Wehrmacht hade från 15 januari 1941 en industrikod bestående av tre gemena bokstäver, som de skulle använda som märkning på sina produkter. Avsikten var att det skulle vara svårt för en fiende, att ta reda på var en produkt var tillverkad. Många leverantörer använde ändå, sitt vanliga firmamärke. Vissa leverantörer använde koden, andra inte. 1943 tog Max Brose und Co Metallwerk bort ortsnamnet Coburg i sitt firmamärke.

Här är några exempel på koder och tillverkare.

auo – MNS, Metallindustrie GMBH Werk Neunkirchen Saar ou Menesar
bbz – ABP, Ambi-Budd Presswerk, Berlin-Johannisthal
daq – V & N, Vogel & Noot AG Hammerwerk Wartberg i. Mürztal
dwc – DWC, Dr. Ing. Boehme und Co Lüdenscheid, Werk Minden, Westfalen
ebn – Fischer Original – F & R Fischer AG. Blech- und Metallwarenfabrik in Göppingen
ets – EHA, Ernst Hecker AG Metall- und Lackierwarenfabrik Aue, Sachsen
evu – LAG, Lippert & Arnold Metallwarenfabrik, Grünhain, Sachsen
fcx – Müller & Co Swelmer Eisenwerk, Swelm, Westfalen
fhm – Max Brose und Co Metallwerk, Coburg
gnx – NIRONA Werke, Nier & Elmer Beiersfeld Erzgebirge
rhs – Nowack Bautzen Rheinmetall-Borsig AG in Sömmerda

N/a – Austria Wien. Austria Vereinigte Emallierwerke, Lampen- und Metallwarenfabriken AG
N/a – CPS – Carl Engling und Söhne Maschinenfabrik Preß – und Stanzwerk Wormditt Ostpreussen
N/a – Enzesfelder Metallwerke AG, Wien Austria
N/a – MIAG – Mühlenbau und Industrie AG, Braunschweig
N/a – Sandrik Dolné Hámre, Slovakien
N/a – WKO, Wilhelm Karmann – Fahrzeugfabrik, Osnabrück

Ej identifierade tillverkare:

das, CPS, EHB, LGA, prd, prz, skv och dunkar utan kod och logga.

Karakteristiska data

Benämning: Wehrmacht-Einheitskanister 20 liter (5,3 US Gallons)
Mått enligt vissa källor: 465 x 165 x 340 mm. Tolerans plus/minus 3 mm. Andra källor anger 468 x 165 x 345 mm . Tolerans  plus/minus 2 mm
Tomvikt: 4,1 – 4,4 kg beroende på plåttjocklek och målning
Vikt fylld: Med bensin ca 20 kg
Material: Formpressad och svetsad stålplåt
Bärhandtag: Tre parallella 170 mm långa handtag

Anmärkning: En av Europas största, och nu verksam, tillverkare av bränsledunkar anger att deras dunkar har måtten 470 x 165 x 345 mm.

Bränsledunken

Plåtdunkarna som användes av den tyska krigsmakten under andra världskriget och som var avsedda att användas för bränsle hade den inpressade märkningen:

Kraftstoff 20 l
Feuergefährlich
Tillverkarens logo eller industrikod
Beställningsnummer (sats nummer) hos tillverkaren under året
Tillverkningsåret i siffror
Inledningsvis Heer, senare Wehrmacht, nertill på dunken

Under anfallet mot Sovjetunionen, så hade tyskarna stora problem att under vintern drifthålla stridsvagnarna. De tog då fram ett ”vinterbränsle” troligen med en ökad inblandning av etanol. Dessa dunkar märktes med konturrand i vitt och bokstäverna WX.

Winterkraftstoff. Credit to pixpast

Under  1943-1944 hade exempelvis tillverkaren bbz (Ambi-Budd) helt slopat den inpressade märkningen på dunken sidor och den fanns nu endast på bärhandtagens framsida tillsammans med industrikoden.

Vattendunken

Dunkar för vatten hade den inpressade märkningen:

Wasser 20 l
Även ett påmålat vitt kors (ränder). Inte i pressningen!
Tillverkarens logo eller industrikod
Beställningsnummer (sats nummer) hos tillverkaren under året
Tillverkningsåret i siffror
Wehrmacht, nertill på dunken

Bundesarchiv Bild 101I-022-2948-33 Foto Wolff Paul Dr. I 1943 Sommer

Behållare avsedda enbart för vatten började tillverkas först under 1940.

SANDRIK

Waffen-SS Kanister. Credit to panzer-sherman93.skyrock.com

Företaget Sandrik i Hodrusa- Hamre i Slovakien var det enda företaget som tillverkade dunkar till Waffen-SS. Symbolen är placerad i rektangeln i X-pressning. Dunkarna tillverkades troligen under åren 1942-45. Tillverkningsåret är inte angivet på SS-dunkarna. Sandrik tillverkade även dunkar till Wehrmacht och till Slovakiska Republikens armé.

Förfalskningar

Sandrik-Geramb logo.

De SS-märkta dunkarna är eftertraktade av de som samlare på militära artefakter. Det förkommer även nytillverkade SS-dunkar i olika varianter. De har  tillverkats med utrustning som ursprungligen fanns hos Sandrik. På några exemplar har – genom okunskap – SS-märkningen vridits 90-grader. Andra har korrekt återgivning av SS, men lockets gaffellåsningen är modifierad och har även Sandrik ursprungliga firmamärke. Det som de använde på sina silver och nysilver produkter, med början från 1895. Märket fanns inte på originaldunkarna.

Det finns en mängd dunkar till försäljning på bl.a. internet med tysk text. Säljaren antyder ofta att de har någon form av koppling till andra världskriget. De tillverkades i det forna Östtyskland under tiden 1955 till 1990. De är märkta med bokstäverna TGL. Det är förkortningen för  Technischen Normen, Gütevorschriften und Lieferbedingungen som var den östtyska organisationen för standardisering. Standarden var lagstadgad i Östtyskland till skillnad från DIN, som är en rekommendation. DIN = Deutsches Institut für Normung, tysk organisation för standardisering som grundades 1917.

Wehrmacht Wasserkanister – Credit to Pinterest.se

Bok om dunkar
För detaljerad information om de olika tillverkarna av dunkarna, industrikoder och massor av  bilder rekommendera boken:  Wehrmacht Kanister 20 Liter av Philippe Leger och Stéphane Arquille. Förlag HEIMDAL. ISBN 978-2-84048-355-7. Pris 39,50 €

Webbforum om dunkar
Mer information om Jerrycan finns också på ett webbforum där samlare från hela världen utbyter information och bilder på sina föremål: http://www.warrelics.eu/forum/field-equipment-accessories-third-reich/kanisters-wehrmacht-135272/

Storbritannien

Engelsmännens första kontakt med de tyska bränsledunkarna kan ha varit under striderna om Narvik i Nordnorge på sommaren 1940 eller då Italien anföll Egypten på hösten samma år. Eller hade de uppmärksammat dunken genom traditionellt industrispionage?

David Stirling and his SAS patrol in North Africa 1942. All Jerrycans are US made.
GB War Departement Mark 1943

1922 fick Egypten full självständighet. I verkligheten så hade Storbritannien fortfarande stort inflytande över landet och var beredda att med vapenmakt försvara sina intressen, d.v.s. kontrollen över Suezkanalen.

När Italien – efter att förklarat krig mot de västallierade – i september 1940 anföll Egypten, så blev det ett dunderfiasko. I februari 1941 blev generallöjtnant Erwin Rommel befälhavare för den tyska Afrikakåren (DAK) för att om möjligt rätta till italienarnas misstag. Den tyska Afrikakåren var inledningsvis bara en motoriserad division och två pansardivisioner

Den 12 augusti 1942 utses generallöjtnant Bernard Montgomery till chef för den 8:e armén i Nordafrika. Engelsmännens trupper var till stor del motoriserade. De hade stora problem med hanteringen av bränslet till sina bilar och även till flygplanen. Dunkarna med bränsle var avsedda att användas en gång. De var bräckliga plåtdunkar som var sammanfogade genom valsning, de kallades Flimsy Cans. De höll inte tätt under skumpiga transporter och klarade inte tryckförändringarna mellan de kalla nätterna och ökenhettan på dagarna. Så engelsmännen använde gärna de dunkar, som tyskarna lämnade efter sig.

Flimsy, Flimsies. Credit to www.wuestenschiff.de
Flimsy, Flimsies. Credit to www.wuestenschiff.de

Mer Flimsy information finns på den engelska Wikipediasidan.

Empty Jerrycans being investigated by some English soldiers

Dunkarna på bilden är av två olika generationer av det tyska utförandet. Det tidiga med ett pressat X på sidorna och det senare med en förstärkning i form av en rektangel i krysset.

SAS in North Africa 1

Från striderna i Nordafrika kan man se bilder på engelska soldater i amerikanska Jeepar, som är utrustade med engelska, amerikanska och tyska bränsle- och vattendunkar.

SAS in North Africa 2

Storbritannien hade genom USA Land-Lease program blivit utrustade med 104 430 Jeepar, varav en del började användas av SAS (Special Air Service) på våren 1942 i ökenkriget.

Se: http://varldenshistoria.se/krig/andra-varldskriget/brittisk-specialstyrka-spred-skrack-bakom-fiendens-linjer

Jerry Can Fabrication. Fisher & Ludlow Ltd Birmingham – GB

De tyska dunkarna fungerade bra och de var lätta att tillverka. Detta ledde till att England började tillverka kopior av de tyska bränsledunkarna. I början på 1943 skickade de två miljoner dunkar till Nordafrika.

Några av de företag som tillverkade dunkar i – och till – Storbritannien var:

AMC – Austin Motor Co. Ltd Cowley
BMB – Briggs Motor Bodies Ltd. Dagenham, Essex
F & L – Fisher & Ludlow Ltd Birmingham, England
NG – Nuffield Group
RTMP – Rio Tinto Metal Powers, Quebec Canada
VM – Vauxhall Motors Ltd.
W & W – Williams & Williams Chester UK

Ej identifierade tillverkare: MB&Co, MPB och GMG.

Dunkar avsedda för vatten hade texten WATER nertill på båda sidorna och X-inpressningen i dunken var målad med vit färg.

USA

Patton som diplomat

I början på november 1942 kom en USA-styrka under ledning av generallöjtnant Eisenhower till Nordafrika. Landstigningen  kallades Operation Torch. Eisenhowers närmaste man var generalen George S Patton.

General Auguste Paul Nogues (left), the French resident-general of Morocco and General George S Patton USA

Patton landsteg i Marocko. Det var veckan efter det att engelsmännen besegrat tyskarna i andra slaget vid el-Alamein.

Försörjningen med drivmedel till flyg och fordon, blev för USA helt avgörande för hur väl de skulle lyckas med sina uppgifter i Nordafrika. På förbandsnivå gällde den oskrivna regeln ”no can – no gas”. Under hela kriget var de USA-tillverkade jerrican en  akut bristvara. Dunkarna fungerade, men antalet var för litet. De tyska dunkarna var därför eftertraktade krigsbyten.

Att skära av motståndarens försörjningslinjer för drivmedel var en framgångsrik taktik som användes  av båda sidorna. Slagfältet var utspritt.  Vägsträckan mellan Casablanca i Marocko och Kairo i Egypten är 4490 km. Söderut fanns bara Sahara, världens största ökenområde.

Knappt ett år efter det att USA landsteg i Nordafrika slutade striderna i Tunis, den 6 – 12 maj 1943 då 230 000 tyska och italienska soldater överlämnade sig till de allierade.  Striderna rullade sedan vidare till Sicilien (Operation Husky), Italienska fastlandet och Centraleuropa.

Tunisia 1945

Ambi-Budd Presswerk

Två entreprenörer

När utprovning och tillverkningen skedde av den tyska bränsledunken Wehrmacht Einheitskanister var en av parterna företaget Ambi-Budd Presswerk i Berlin kända som ABP.

  • Ambi är en förkortning av Arthur Müller (1871-1935) Bauten- und Industriewerke, grundat 1919. Han hette Aron Cohn när han föddes 1875 i Sztum i Polen. Han bytte namn 1895.
  • Budd Company, Philadelphia grundades 1912 av Edward Gowen Budd (1870 – 1946).

Företaget Budd Company hade utvecklats i takt med biltillverknings expansion i USA. Budd levererade dörrarna till Ford Model T och senare alla karosserna till Dodge Model 30. I England levererade Budd 1926 utrustning till William Morris företag Pressed Steel Company i Cowley. Ambi-Budd tillverkade delar och karosser till Adler Trumpf, BMW, Chrysler och Ford. I Frankrike samarbetade Budd med André Citroën och tillverkade bl.a. karosserna till Citroën B10 1924 och Traction Avant 7CV 1934. Budd var i USA redan under 1930-talet en gigantisk tillverkare av järnvägsvagnar i rostfritt stål, för snabba och bekväma persontransporter.

Volkswagen Kübelwagen. Credit to Bundesarchiv, Bild 1011-022-2926-07 / Wolff/Altvater / CC-BY-SA 3.0

Fabriken Ambi-Budd Presswerk i Berlin började i f.d. Rumpler och AEG anläggningar, som tidigare använts för tillverkning av flygplan. Innan och under kriget tillverkade ABP karosser till Volkswagen Kübelwagen och Schwimmwagen och delar till flygplan åt Focke-Wulf.

Arthur Müller hade 1923 tvingats sälja flygfältet Johannisthal, som han anlade 1909 och alla sina företag i Berlin. Han tog med sig sönerna Max och Ludwig och åkte till USA. Där stannade de i tre år. Bröderna utvandrade senare, 1935 och 1937 till USA. Müllers USA-resa ledde 1926 till ett samarbete med Edward G Budd . När Müller dog 1935 begravdes han på begravningsplatsen Heerstraße i Berlin. När hans fru Thekla flydde till USA 1941 tog hon med sig urnan med askan och placerade den på Linden Hill Jewish Cemetery i Queens, New York. Antisemitism fanns redan på 1920-talet i Berlin och var orsaken till att han tvingades sälja sina företag, innan han åkte till USA. Det är lätt att förstå att Arthur Müller var proamerikansk.

En hypotes

OBS – Antagandet om hur de synbart tyska dunkarna hamnade på Kuba 1941 är helt min egen teori. Det är möjligt att den är helt felaktig? Har dock inte hittat någon förklaring i litteraturen varför USMC hade dessa dunkar.

Under en militärmanöver på Cuba på sommaren 1941 hade USMC tillgång till ett stort antal ”tyska dunkar” för både bränsle och vatten. De har den första generationens krysspressning och saknar annan tysk märkning.

Marines Cuba June 1941. LIFE – Photo Dmitri Kessel (Pic-1)

Dunkarna på den övre bilden ser ut att vara galvaniserade och avsedda för vatten. Följande tre bilder är avsedda för drivmedel och har texten Gasoline.

Marines Cuba June 1941. LIFE – Photo Dmitri Kessel (Pic-2)
Marines Cuba June 1941. LIFE – Photo Dmitri Kessel (Pic-3)
Marines Cuba June 1941. LIFE – Photo Dmitri Kessel (Pic-4)

I september 1938 började i Tyskland serietillverkningen av första generationen av bränsledunkarna. Under 1939 fick dunkarna den inpressade rektangeln på sidorna.

Det är rimligt att tro att dunkarna kommit till USA genom något av följande alternativ:

  1. Tillverkats av Budd Company i USA, efter ritningar från ABP i Berlin. Möjligen skickad med en hälsning om att detta kanske var något, som militären i USA var intresserad av?
  2. Tillverkats i USA med pressverktyg, som skickats till USA från ABP i Berlin.
  3. Ett stort parti dunkar skickades (smugglades) till USA, som ”varuprover”.

Budd Company hade mycket bra kontakter med de militära myndigheterna i USA. De hade exempelvis tillverkat de 2,5 miljoner hjälmar, som USA använde under första världskriget.

USMC 20 February 1943. Credit to g503

Under WWII slutskede bombades Ambi-Budd anläggningar i Berlin till grus och hamnade efter kriget i den sovjetiska zonen i det som blev Östtyskland. Alla pressar och utrustning, som fanns i underjordiska lokaler monterades ner och skickades till Sovjetunionen.

Tjuvarna

1939 hade Tysk-amerikanen Paul Pleiss blivit bekant med de tyska bränsledunkarna. Han och en tysk god vän hade gjort en bilresa till Indien och inför resan stulit tre dunkar på ett gigantiskt lager vid Tempelhof i Berlin. Efter resan hade Pleiss berättat för amerikanska myndigheter om bränsledunkarna. 1940 hade han fått hem bilen med de tre dunkarna till USA. Men, de militära tjänstemännen var inte alls intresserade.

QMC -version av Jerrycan

En av dunkarna hamnade i alla fall hos Holabird Quartermaster Depot i Maryland.  Redan på våren 1941 visste de hur deras dunkar skulle vara utformad och på  hösten lämnade de även in en patentansökan.

Patent US136890, USD136890

Dunkarna fick skruvlock som satt fast i två länkar och plåthöljet gjordes annorlunda än på de tyska dunkarna.  För att öppna US-dunken behövdes ett verktyg och för att tömma den måste en slang/munstycke användas.

119001242676-original

QMC märkning av dunkarna

ICC-5
Interstate Commerce Commission (myndighet för transport av farliga varor, senare DOT)

20-5-42
20 = Volym i liter
5 = Nominell volym i US-gallons
42 = Tillverkningsår (beror på årtalet)

Några källor tror att siffrorna 20 anger plåtens tjocklek.  20 gauge = 3/80 tum = 0,0375 tum = 0,9525 mm. Plåttjockleken är ca 1 mm, men jag har inte hittat någon fakta, för att 20 beteckningen anger plåtens tjocklek.

Det finns även på vissa dunkar beteckningen:
20   5 ¼   43
20 = Volym i liter
5 ¼ = Volym i US-gallons
43 = Tillverkningsår (beror på årtalet)

USA = United States of America
QMC = Quarter Master Corps
USMC = United States Marin Corps

G = Gasoline USA benämning på bensin)
W = Water Dunkarna saknar då ICC märkning och hade även någon form av behandling inuti för att hindra rostbildning.

QMC Jerrycan. Made in USA. Credit to Pinterest.

Den här bilden på en QMC dunk tillverkad i USA finns i kongressens bibliotek. Läs gärna texten på bilden.

Tillverkare av US Jerrycans

De fyra första tillverkarna ska enligt vissa källor vara:

Chattanooga – Chattanooga Stamping Co Chattanooga, Tennessee
Nesco – National Enameling and Stamping Company
PSD Co – Pittsburg Steel Barrel and Drum Company Pittsburg Pennsylvania
Wheeling – Wheeling Corrugation Co, Wheeling West Virginia

Senare tillkom även dessa tillverkare:

N.S.I. – Noblitt-Sparks (Arvin) Industries Inc Columbus, Indiana
Bennett – Bennett Machine & Stamping Madison, Ohio
SAMCO – Samuel Stamping and Enameling Company Chattanooga, Tennessee
MONARCH – Monarch Ware Inc Algoma, Wisconsin
Cavalier  – Cavalier Manufacturing Co. Hazel Park, Missouri
CONCO – Conco HD Conkey &  Co Mendota, Illinois
Boyco – Boyle Manufactoring Co Los Angeles Almeda, California.
Lawson – Lawson Co Inc Cincinnati, Ohio
Rheem – Rheem Manufacturing New York
Rudy – Rudy Furnace Company Dowagiac Michigan
USSPC-B – US Steel Product / Pressing Company 45

Även efter 1945
Conco
och Rheem

Bara efter WWII
Russakov – Russakov Company of America Chicago Illinois
Blitz – US Metal Container Co Miami  Oklahoma

Tillverkare i Europa 1945 av US dunkar med gaffellåsning av locket
AAA – Belgisk tillverkare
BTMC – Bell Telephone Manufacturing Company
ACEC – Belgisk tillverkare
FN – National Factory of Herstal Belgien
PW – Belgien

Information om tillverkarna är hämtad från webbsidan:
http://philippeleger5.wixsite.com/jerrycan-/about

Läckande dunkar

I september 1942 telegraferade Richard M Daniel, US Naval Reserve, en amerikansk officer och kemiingenjör hem till USA och berättade om ”eländet” med de dåliga behållarna för bränsle, som militären hade. Han uppskattade att 40 % av bränslet försvann i hanteringen innan det hamnade i ett fordon. Se även sidorna 6 och 7 i dokumentet: http://www.veteransofthebattleofthebulge.org/wp-content/uploads/2016/05/2015-mar-apr.pdf

De dunkar, som Richard M Daniel telegraferade hem om var säkert de tunna, 1 och 2 gallon plåtdunkar, ”flimsies” som USA inledningsvis utrustade sina enheter med? Se bild nedan! Nya dunkar var redan tillverkade och provades av USMC på Kuba sommaren 1941 och QMC dunkarna användes vid den stora Louisiana manövern på hösten 1941.

FDR and George Patton in Casablanca Morocco Januari 1943. The car is a Ford GPW Credit to Pinterest
3rd Army Maneuvers, Camp Polk Louisiana 2 Sept 1941.

Italien

Italy Jerrycan. Credit to Collection Fabio Temeroli via Carlo Triolo

Italien stred tillsamman med Tyskland i Nordafrika. Som alla andra så hade även de problem med tillförsel av drivmedel.

Italien använde både tyska dunkar och egentillverkade. Bokstäverna RE på den italienska dunken betyder Regio Esercito (Kungliga Armén).

Här är en bild på ett spaningsfordon helt anpassat för uppdrag i Sahara. Stora hjul och drivning och styrning på alla hjulen. Med bilens tankar och alla dunkar fyllda – det är lika många dunkar på andra sidan – så hade fordonet en aktionsradie på 800 km.

Fiat-SPA AS42 Sahariana 1942

Dagen-D

Inför det, som skulle bli början på slutet av andra världskriget – landstigningen i Normandie 6 juni 1944 – var tillgången till mat, ammunition och drivmedel helt avgörande för hur väl de allierade skulle lyckas med sin plan. Då anfallet skulle ske från England, så hade engelsmännen stor påverkan på hur resurserna skulle utformas.

Jerrycan supply point in Normandy

När det gällde utformningen av bränsledunkarna – som var en kopia av de tyska dunkarna – så ökade de tillverkningskapaciteten så att minst ett tjugotal företag i England arbetade dygnet runt med tillverkning.

Mix of WD (GB) and US Jerrycans in Normandy

Magnatex – Westinghouse

Under 1943 – 44 tillverkade Magnatex Ltd i England stora volymer av US-modellen av dunkar i England. De hade på handtagens framsida två märkningar. TEX för Magnatex och ett W inskrivet i en cirkel, d.v.s. Westinghouse Electric Corporation varumärke. Av utrymmesskäl skeppades dunkarna i delar från USA och monterades i England.  Fabriken fanns på Bath Road, Harlington, Hayes, Middlesex. Magnatex registrerade varumärket TEX den 25 oktober 1944.

Magnatex Ltd UK

Det är troligt att arrangemanget ingick i det Lend-Lease avtal som hade ingåtts mellan USA och UK. Produktionen från 1 november 1943, till 31 augusti 1945 var 2 528 944 dunkar s.k Blitz can (Tyska modellen?).

Det finns även uppgifter om att det fanns två  engelska fabriker i Mellanöstern där de under samma period monterades 3 916 159(* s.k. Jerrican och även större dunkar för drivmedel. Möjliga platser är Abadan i Iran och Bahrein, som båda  hade hamnar och som hade stora oljefält.

(* enligt artikel av Chris Benedict 1989

Austin Motor Company South Wales 1940s. Final assembly of jerry can – World War Two.
Jerry Cans before D-Day

Vissa bedömare tror att det, efter kriget, fanns  så mycket som 20 000 000 dunkar utspridda i Nordafrika och Europa.

Efter kriget

Tyskland

De allierades bombningar av Västtyskland hade gjort att de viktigaste delar av industrin successivt hade tvingats flytta till underjordiska anläggningar. När kriget var slut så kunde de flytta upp många maskiner och utrustningar till nya anläggningar. Med stort stöd från USA, bl.a. genom Marshallplanen och en enorm egen arbetsinsats, under ledning av förbundskanslern Konrad Adenauer och näringsministern Ludwig Erhard, kunde Tyskland på bara några år bygga upp stora delar av sin tidigare industrikapacitet och ekonomi. Brukar kallas – det tyska undret (Wirtschaftswunder).

Två av de största tillverkarna av bensindunkar till den tyska krigsmakten hade varit Schwelmer Eisenwerk Müller & Co AG, Schwelm, Westfalen och Metallwerk Max Brose und Co i Coburg.

1948 började Brose und Co Metallwerk tillverka dunkar till Storbritannien och 1950 levererade även Schwelmer Eisenwerk dunkar till Storbritannien. De var märkta med W^D (War Departement). Även de andra länderna, som övervakade Tyskland, som Frankrikes styrka FFA ( Forces Francaiesea en Allemagne), NATO (North Atlantic Treaty Organization) och även Tysklands nya försvarsmakt BW (Bundeswehr) köpte dunkar. Även F & R Fischer i Göppingen tillverkade 1954 dunkar till FFA (Frankrike).

Efter kriget låg Schwelm i den engelska zonen och Coburg och Göppingen låg i den amerikanska zonen.

Egypten

Här är en bild som är lånad från LIFE som visar tillverkningen 1952 av dunkar i den av England kontrollerade Suez zonen.

British Garrison Suez Canal Factory 9-52. Credit to LIFE

Jerrycan används av alla

I dag är Jerrycan ett vedertaget  och internationellt samlingsnamn för olika typer av behållare för vätskor. Marknaden är enorm och under stadig tillväxt. För mer information se. https://www.transparencymarketresearch.com/jerry-cans-market.html

Jerrycans – VALRPO Ltd. Latvia www.valpro.lv
Jerrycans

Jeepdunkar i modern tid

ADR/ADR-S

För landsvägstransport av farligt gods i Sverige gäller de regler som anges av MSB – Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i deras regelverk MSBFS 2016:8, ADR-S 2017. Dokumentet, som omfattar 1265 sidor, finns här som en hämtbar PDF-fil. https://www.msb.se/externdata/rs/b8b2b0d2-592a-48a5-8969-5a896decac98.pdf

ADR är en förkortning för European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. Bokstaven S i ADR-S talar om att det är en anpassning av reglerna till svenska förhållander.
MAN Fuel Truck. Cargo 1219 Isopropanol. Credit to wallp.eu

ADR-S gäller för alla som transporterar farligt gods. Kraven gäller volymer, behållare, märkning, skyddsutrustning, utbildning, transporthandlingar, märkning av fordon m.m. Men, det finns ett undantag för privatpersoner.

MSB undantagsregel för privatpersoner

För att inte hindra privatpersoner från att transportera drivmedel till sina gräsklippare, båtmotorer, motorsågar, snöskotrar, snöslungor och för alla som utövar motorsporter så har MSB infört vissa undantag/lättnader för privatpersoner.

Bestämmelserna i ADR/ADR-S gäller inte för:
Transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare, fyllda av eller åt privatpersoner, får mängden inte överstiga 60 l per behållare och totalmängden inte överstiga 240 l per transportenhet. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som förpackat för detaljhandelsförsäljning.

Det innebär att du som privatperson kan fylla behållare (jeepdunkar och andra bensindunkar) med de mängder brandfarlig vätska som beskrivs ovan och som saknar UN typgodkännandemärkning. På transportenheten får det även finnas 60 liter, som reservbränsle till fordonet/dragfordonet.  Reservbränslet ska vara avsett för fordonet som transporterar drivmedlet.

MSB originaltext finns här : https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Transport-av-farligt-gods/Undantag–lattnader/Privatpersoner

Credit to Bohn Aluminum and Brass Corporation – Arthur Radebaugh – May 1945

Då ADR/ADR-S tillämpas

Om transporten skulle vara en fullvärdig farligt godstransport (större mängder, yrkesmässigt), det är först då som regelverket ställer krav på typgodkända förpackningar.

Moderna jerricans (jeepdunkar på 20 liters och av metall) som säljs i Sverige för transport och förvaring av bensin, ska enligt ovan, d.v.s. modellen och utförandet ska vara godkända av ett ackrediterat provningsorgan. Provningsorganet i Sverige var tidigare SP, Statens Provningsanstalt och från 2018 av RISE, Research Institutes of Sweden AB. Även andra länders provningsorgan kan godkänna en produkt för försäljning och användning i Sverige.

Så här skriver SWEDAC på sin hemsida: Genom internationella avtal mellan ackrediteringsorgan i olika länder ska provning, certifiering och kontroll som utförs under ackreditering i andra länder erkännas som likvärdig den som utförs i det egna landet.

Exempelvis kan en dunk vara godkänd av tyska Technische Überwachungsvereine, TÜV/GS och säljas i Sverige. GS = Geprüfte Sicherheit är en frivillig tredjepartsprovning.

Provningsföreskrifterna för jerricans – det är FN:s benämning på bl.a. jeepdunkar – finns i ett av FN utgivet och av berörda länder godkänt dokument. Dokumentet är på 264 sidor och finns här: https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/danger/publi/adr/adr2011/English/Part6.pdf

FN Dokumentet är baserat på den äldre standarden ISO 16104:2003 som finns här: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:16104:ed-1:v1:en

Här finns en kort film på Youtube som visar när dunkar från Valpro Ltd Valmiera Lettland genomgåt provning för UN märkning: https://www.youtube.com/watch?v=ktjY25s2lbA

Motsvarande film från Yates Steels, Stockport England finns här: https://www.youtube.com/watch?v=ti5K-sSudn8

UN Märkningen

Godkända dunkar har nertill på ena sidan märkningen UN inom en cirkel och en teckensträng med godkännande-markeringen. Så här kan märkningen på en jeepdunk se ut.

UN 3A1/Y1.2/200/16/B/1096-100188

UN FN:s förpackningssymbol (Godkännandemärkning) Cirkel med UN
3A1 Slag av förpackning – Förpackningskod 3 = Dunk A= Stål 1= Fast lock
Y1.2 Y = Godkänd för förpackningsgrupp II
Ex. UN 1203 Bensin. Klass 3 Brandfarliga vätskor
1.2 = Innehållets högsta densitet
200 Klarar hydrostatiska trycket 200 kPa
Kravet är minst 100 kPa. Det är godkänt!
200 kPa = 2 bar
16 Tillverkningsår 2016
B Tillverkningsland Belgien
1096 Provningsorganets identifikation Rapportens nummer
100188 Provningsorgan

Här är en annan märkning på en Jeepdunk. Märkningen är lånad från svenska försvarets dokument SäkI Tp farligt gods, Avsnitt 13, sidan 72.

UN 3A1/Y/100/07/CZ/CIM 0906/UMG

Det som skiljer märkningen från den tidigare dunken, är att den här dunken är godkänd för det hydrostatiska trycket 100 kPa. Dunken är tillverkad i Tjeckien 2007.

Övrigt

  • Provtryckningen sker med 1,5 alternativt 1,75 gånger godkänt tryck och sker på 3 exemplar. Inget läckage får uppstå under 30 minuter.
  • På vissa Jeepdunkar finns en sprint som låser locket i stängt läge. Det finns inget i UN-regelverket som säger att en sprint ska finnas. Sprinten är en extra säkerhetsanordning, då sprinten inte kan placeras i rätt läge, förrän locket är ordentligt stängt.
  • För att genomföra en komplett provning, som i vissa avseenden är förstörande, så krävs tillgång till 13 objekt (dunkar).

Förpackningskoder

En bra förklaring, på engelska, om de olika förpackningskoderna finns här: https://www.labelmaster.com/un-markings

Eller här: http://www.darbox.com/index.php/our-services/un-packaging-codes

Mer information

Kolla gärna företaget DGM Worldwide Network / DGM Sverige AB hemsida för publikationer m.m.: http://www.dgm.se/farligt-gods/lagar-regler DGM = Dangerous Goods Management.

Credit – Official US Army Signal Corps Photo – FIS-121-2-C Third Army Maneuvers in Louisiana 1942
Translate »