Bensin- eller dieselmotor?

Det blev dieselskam

När jag skrev den här texten ”Om bensin- eller dieselmotor” 2015 så var det självklara valet för mig att välja en bil med dieselmotor. Alla myndigheter och miljöorganisation pekade på att dieseln släppte ut mindre koldioxid. Diesel var också billigare att tillverka än bensin och hade ett lägre literpris än bensin. En dieselmotor är energieffektivare än en bensinmotor och  drar mindre bränsle. Fördelarna var uppenbara och att köra diesel var, att vara miljömedveten och ekonomisk. Dieselbilsägarna fick nästan en liten gloria för sitt smarta och miljömedvetna val av motoralternativ

Credit to ClipartKey
Credit to ClipartKey

När VW-skandalen ”dieselgate” avslöjades på hösten 2015 så började också en del europeiska miljöinstitut att  påpeka att dieselbilarna släppte ut cancerogena  partiklar. Det hade WHO redan rapporterat redan 2012, möjligen utan större uppmärksamhet från de flesta människor.

Till detta kommer att råoljepriset skenat under senare år och i dag kostar dieseln mer än tre kronor mer per liter än bensin.

Texten nedan skrev jag på hösten 2015, efter mitt ”smarta” bilköp!

Motoralternativen

De två motoralternativen som erbjuds i Jeep Wrangler i Europa är en 3 604 cm3 V6 bensinmotor, som benämns Pentastar med effekten 284 hk (209 kW) och det andra alternativet är en 2 776 cm3 fyrcylindrig dieselmotor från VM-Motori med effekten 200 hk (147 kW). Effekt per liter slagvolym är för bensinmotorn 79 hk (58 kW) och för dieselmotorn 74 hk (53 kW). För att förstärka dieselmotorns bränsleekonomiska fördelar så har FCA valt 30 % mindre slagvolym på dieselmotorn. Att hålla ner slagvolymen på dieselmotorn relativt bensinmotorn är ett vanligt trix som används av de flesta biltillverkare.

Miljöpåverkan

Diesel - Spargris eller lortgris
Diesel – Spargris eller lortgris

Låg bränsleförbrukning är något att sträva efter för både bensin- och dieselbilar. Emissionerna från diesel- och bensinmotorer är proportionell mot bränsleåtgången, som i sin tur beror på motorns konstruktion, fordonets massa, aerodynamik, rullfriktion, körsätt och hastighet. I dag drivs den tekniska utvecklingen av bilar av myndigheternas miljökrav.

Båda motorerna uppfyller kraven enligt Euro 5. Miljöskillnaden mellan motorerna är att V6 bensinmotorn ger ifrån sig 273 g CO2 per km och dieselmotorn 230 g CO2 per km.

CO2 = koldioxid (Carbon dioxide).

Tekniska skillnader

Den funktionella skillnaden mellan motorerna är att i en bensinmotor antänds luftbränsleblandningen av ett tändstift. I en dieselmotor sprutas bränslet in med högt tryck och antänds av den upphettade luften i förbränningsrummet.

Dieselmotorn har en kapsel (glödstift) i förbränningsrummet som upphettar luften innan motorn startas. Kapselns temperatur är cirka 850 °C och dess funktion stängs successivt av för att efter cirka 2 minuter vara helt bortkopplad. Glödstiftets funktion då motorn startat är att underlätta förbränningen och hindra rökutveckling, vilket sker vid ofullständig förbränning, och även minska ”dieselknattret”. Luft och bränsle förhållandet vid fullständig (stökiometrisk) förbränning är λ =1 för en bensinmotor 15:1 (kg/kg) och λ > 1,3 för en dieselmotor 20:1 (kg/kg). Dieselmotorn går alltså med ett luftöverskott vilket ger bättre bränsleekonomi. Dieselbränsle har också högre energiinnehåll än bensin. 9,77 kWh/l för diesel och 8,94 kWh/l för bensin.

Skattepålagor

Statoil logo. Credit to Wikipedia
Statoil logo. Credit to Wikipedia

De vanligaste förbränningsmotorerna för fordon är fyrtakts Otto- och Dieselmotorer. Bensindrivna Ottomotorer har under 100 år varit den vanligaste typen av motorer för personbilar och andra lätta fordon. I takt med ökade kostnader för drivmedel och miljöhänsyn har dieselmotorn ökat sin marknadsandel. Ett vanligt skäl att välja en bil med dieselmotor har varit kostnaderna för drivmedel då diesel har varit billigare än bensin och att en dieselmotor drar mindre bränsle än en bensinmotor. Priset på drivmedel bestäms bl.a. av på hur bränslet utvinns under destillationsprocessen. Dessa fördelar för diesel har tyvärr, till stora delar ätits upp av nya skattepålagor.

Namnen på motorerna kommer från två tyska uppfinnare. Nicolaus August Otto 1832 – 1891 och Rudolf Christian Karl Diesel 1858-1913.

En modern dieselmotor

Audi R10 TDI Le Mans 2007.
Audi R10 TDI Le Mans 2007.

Från att varit en motorkonstruktion som i tur och ordning använts för lågvarviga stationära motorer, fordon i gruvor, fartyg, entreprenadmaskiner, traktorer, lastbilar och slöa och tråkiga bilmodeller har dieselmotorn i dag en helt annan karaktär och även anseende. När Audi med sina R10TDI, 2006 vann racertävlingen Sebring 12-timmars och även Le Mans 24-timmars med sina dieseldrivna racerbilar så fick dieselmotorn plötsligt ett helt annat renommé. Dagens dieselmotorer har också tekniska konstruktionslösningar som bara för några år sedan bara fanns i högpotenta bensinmotorer. Exempelvis, variabla kamaxeltider, överliggande kamaxlar, fyrventilsteknik och turbo.

Tidigare var dieselmotorerna dyrare att tillverka än bensinmotorerna på grund av en kraftigare konstruktion för att klara högre kompression. Även insprutningsdelarna var, relativt en enkel förgasare, komplicerade och dyra att tillverka. Dieselmotorer användes då främst i nyttofordon som lastbilar och taxi, d.v.s. i fordon med mycket långa körsträckor där den högre kostnaden för dieselmotorn kompenserades av billigare drivmedel och mindre bränsleåtgång. Kombinationen större efterfrågan, elektriskt styrda insprutningssystem och miljökrav har breddat marknaden för dieselmotorer. I dag kostar en bil med dieselmotor lika mycket, eller är bara marginellt dyrare än en bil med bensinmotor.

Fortfarande finns dock skillnaden att dieselmotorn utvecklar sin effekt vid lägre varvtal än bensinmotorn. En annan skillnad var tidigare det karakteristiska ”dieselknattret” som hördes vid tomgång och låg motorlast. Det kom från svårigheten att i en dieselmotor få en optimal och stabil förbränning vid låga varvtal. Vid högre varvtal kompenseras detta av bättre och magrare förbränning och bättre bränsleekonomi. Receptet mot dieselknatter är förvärmning av bränslet, högre kompression, överladdning och varvtalsrelaterad tidpunkt för bränsleinsprutningen. I dag hörs nästan inget knatter från moderna dieselbilar.

Ekonomi

Om det ”lönar” sig att köra diesel är naturligtvis en fråga om hur långt du kör, hur du kör, din marschhastighet och hur många år, som du avser att använda bilen och även bilens andrahandsvärde som begagnad.

Nedan i tabellen finns uppgifter som kan ingå i den beräkningen. Båda bilarna är 2015 års Jeep Wrangler Unlimited Rubicon med automatlåda. Det är först vid 1000 mil per år och efter 4 års bilinnehav som den här kalkylen väger över till dieselmotorns fördel. Eller, efter 3 år med 1300 mil per år. Kalkylen är baserad på en förbrukning av 1,5 liter/mil för bensinmotorn och 1,1 liter/mil för dieselmotorn.

Andra positiva kriterier för CRD kan vara lägre CO2, och trevlig motorkaraktär med över 460 Nm mellan 1600 – 2600 rpm kopplad till en väl anpassad automatlåda. Max vridmoment är 500 Nm vid 2000 rpm. Men det är ju bara upplevelser. De kan vara svåra att värdera i pengar.

Bensin V6 3,6 Diesel 2,8 CRD
Inköpspris SEK 369 900 409 900 Differens 40 000
Fordonsskatt per år SEK 3 924 7 307  År 2016
Drivmedel pris/liter Ca 13,15 (95 oktan) Ca 12,25 Statoil våren 2016
Stadskörning 1,61 liter/10 km 1,03 liter/10 km Enligt tillverkaren
Blandad körning 1,17 liter/10 km 0,88 liter/10 km Enligt tillverkaren
Landsvägskörning 0,92 liter/10 km 0,78 liter/10 km Enligt tillverkaren
Pinocchio. Credit to disneyclips.com
Pinocchio. Credit to disneyclips.com

Bränsleförbrukningen är enligt Jeep Sveriges dokument 2013-05-01.

Den uppgivna förbrukningen är väldigt optimistiskt angivna för båda motorerna och ingen ägare har redovisat någonstans på de kända Forumen på internet, som handlar om Jeep, att de kommit ner till dessa siffror. Tyvärr, så är friserade siffror för emissioner (Ex. Volkswagen) och även för bränsleförbrukning, mer regel än undantag inom bilbranschen.

De rimliga siffrorna för blandad körning i lagstadgad fart är 1,5 -1,6 för V6 bensin och 1,0 – 1,1 för CRD diesel. Några ägare har faktiskt lyckats komma ner till lägre siffror vid extrem ”långkörning” och även vid medveten ”snålkörning”. Men, det hör till undantagen.

Senaste jag kollade förbrukningen för min dieselbil så var den 1,05 liter/10 km, vid blandad körning, på sommarvägar.

CRD

Bara ett märke på bakluckan

Jeep Wrangler med dieselmotor har i namnet fått tillägget CRD. Det är en förkortning av C = common, R = rail och D = diesel. Det innebär att de elektriskt styrda spridarna matas med bränsle under mycket högt tryck (1800 bar) från en gemensam skena ”rail”. Konstruktionen med gemensam bränslematning till spridarna har under lång tid använts för insprutning till bensinmotorer och används nu även i dieselmotorer.